På hörnet av Köpmangatan och Samuel Permans gata står Östersunds äldsta stenhus: Länsresidenset. Sedan 1848 har det gulputsade huset varit både bostad för landshövdingen, kontor för länets administration och scen för högtidliga mottagningar.
När Jämtland blev eget län 1810 behövdes något mer än timmerhus för att imponera. Arkitekten Johan Adolf Hawerman ritade ett residens i senempire – pampigt, två våningar, med fronton och elegans. För den lilla trästaden blev det som en vit frack på en logdans. Senare kom flyglar (1901) och en ombyggnad (1930–31), som gav huset sin nuvarande palatslika form.
Här bodde också Hanna Rydh – arkeolog, jämställdhetskämpe och gift med landshövdingen Mortimer Munck af Rosenschöld. Hon engagerade sig i Jamtli och kulturarvet, och sökte till och med själv posten som landshövding. För tidigt då – först 1974 fick Sverige sin första kvinnliga landshövding, ironiskt nog samma år residenset blev byggnadsminne.
Residenset har gästat kungligheter, hört skvaller och kanske spioner, och än idag finns gästrum i vinden – inklusive ett kungarum. Tillsammans med det brutalistiska polishuset från 1970 intill bildar det ett ovanligt stadspar: 1800-talets puts möter 1900-talets rost.
Idag rymmer bottenvåningen Länsstyrelsen, medan landshövdingen bor en trappa upp. I parken mot Storsjön växer gamla träd och står skulpturer som minner om svunna tider. Residenset är mer än en byggnad – det är symbolen för när Östersund blev en riktig residensstad.
Östersunds länsresidens uppfördes 1846–1848 efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman och är stadens äldsta bevarade stenhus. Byggnaden uppfördes i senempirestil som bostad och representationslokal för landshövdingen efter att Jämtland blivit eget län 1810. Ursprungligen bestod residenset av en huvudbyggnad mot Köpmangatan, men 1901 tillkom två flyglar som senare sammanbyggdes med huvudbyggnaden vid en större ombyggnad 1930–31 ritad av Gustaf Holmdahl. År 1974 blev residenset byggnadsminnesförklarat. Bland tidigare boende märks Hanna Rydh, som var verksam inom arkeologi och kulturarv och engagerade sig i Jamtli. Residenset används idag som bostad för landshövdingen samt för länsstyrelsens kontor och representation. Bakom byggnaden ligger en park med trädgård och skulpturer. Intill residenset ligger det tidigare polishuset från 1970-talet, vilket tydligt kontrasterar i stil och tidsepok.