Gamla Teatern – Godtemplarnas stolthet

Det var en annan tid, ett annat Östersund. Året var 1884, och något stort höll på att hända vid dåvarande Nytorget – numera Gustaf III:s torg. Här reste sig ett hus som skulle komma att förändra staden. Inte bara för sin storlek – även om den var monumental – utan för vad huset stod för. Det var nykterhetsrörelsens stora triumf, en byggnad så ambitiös att man kallade den ”världens största ordenshus”. Och den byggdes, som så många andra folkets projekt, med viljestyrka, spadar, basarer och en väldig dos av gemenskap.

Det var nykterhetslogen IOGT som stod bakom idén. De skulle stå värdar för ett nationellt storlogemöte och ville sätta Östersund på kartan. Men pengar saknades. Så vad gjorde man? Jo, man gick bokstavligen man ur huse. Frivilliga grävde grundschaktet för hand. Kvinnor ordnade insamlingar och basarer. Lokala sågverk skänkte virke. Och på mindre än ett år stod den nyrenässansinspirerade kolossen färdig: 44 meter lång, 28 meter bred, två våningar hög, komplett med ventilationssystem, orkesterdike och plats för över tusen personer.

Invigningen den 22 juni 1884 blev ett spektakel. Drygt 3 000 människor samlades – i en stad som vid den tiden knappt hade 2 800 invånare. Det var trångt, hett, högtidligt. Från första stund blev Gamla Teatern ett centrum för stadens kulturella och sociala liv. Här hölls teaterföreställningar och politiska möten, konserter och cirkus, filmvisningar och boxningsmatcher. Det var här man såg sin första stumfilm och här man hörde sin första punkkonsert.

Godtemplarorden ville mer än att bara främja nykterhet – de ville göra kulturen tillgänglig för alla. I Gamla Teatern kunde “vanligt folk” ta del av föreställningar som annars var förbehållna de fina salongerna i storstäderna. Här möttes folkbildning och folkfest.

Men tiderna förändras. Under 1900-talet tappade huset i betydelse. 1944 köpte staden byggnaden, och på 1970-talet betraktades den som förfallen och omodern. Planer på rivning började viskas i korridorerna. Men Östersundborna, som en gång byggt huset med sina bara händer, reste sig åter. En lokal aktionsgrupp tog upp kampen. Demonstrationer hölls, insändare skrevs, och huset räddades.

Idag är Gamla Teatern en varsamt renoverad pärla. Den gamla ordenssalen har blivit konsertsal och hotellrum. Kalkstensgolv och gjutjärnspelare har bevarats, liksom mycket av husets ursprungliga charm från 1800-talet. Och enligt personalen finns en gäst kvar som aldrig checkade ut – en kvinnofigur i lång klänning sägs vandra mellan balkongerna i salongen. Om det är en gammal skådespelerska eller en godtemplarvakt vet ingen. Men historien sitter i väggarna.

Från nykterhetsideal till hårdrock, från rivningshot till renässans – Gamla Teatern är mer än en byggnad. Det är en berättelse om engagemang, kultur och envishet. En levande påminnelse om vad människor kan åstadkomma tillsammans.

Foton tillhandahålls av Föreningen Gamla Östersund

Gamla Teatern i Östersund uppfördes 1884 som ett ordenshus för nykterhetslogen IOGT, inför ett nationellt storlogemöte. Bygget genomfördes på mindre än ett år tack vare frivilliga insatser och lokala donationer, och när det invigdes var det det största ordenshuset i världen. Beläget vid dagens Gustaf III:s torg blev huset snabbt en central plats för stadens kulturliv med teater, konserter, filmvisningar och möten. Efter en period av förfall hotades byggnaden av rivning på 1980-talet, men räddades genom lokala protester. Idag är Gamla Teatern renoverad och används som hotell och evenemangslokal, med mycket av sin ursprungliga karaktär bevarad.