Stortorget – där fångar rymde, bäckar rann och Winnerbäck sjunger

Stortorget i Östersund är mer än en öppen yta – det är stadens hjärta, fullt av lager som en smörgåstårta från Wedemarks. Här har folk handlat, dansat, demonstrerat, tappat barnvagnar – och ibland hittat kärleken.

Allt börjar 1786, när Gustav III pekar ut ett sankigt område och säger ”Här blir det stad!”. Mitt i rutnätet placeras torget, stort nog för marknader, myller – och till och med ett fängelse. Stadens första häkte låg här, men var så rymningsvänligt att tolv fångar försvann på två år. Efter att byggnaden brann ner 1826 flyttade man helt enkelt in fångarna i lasarettet.

Torgets verkliga lyft kom 1798, när Gregoriemarknaden flyttade hit från Frösön. Då förvandlades platsen till Jämtlands handelsnav, en folkfest som pågick till 1914. Mitt i torget slingrade förr Stadsbäcken, där barn tappade båtar och vuxna stövlar, innan den lades under mark.

Under 1900-talet myllrade torget av grönsaker, fisk och mössor, blandat med ljudet av bilmotorer. Idag är det scen för allt från julmarknad till Storsjöyran, då tusentals samlas för konserter och presidenten i Republiken Jamtland håller sitt årliga tal.

En tisdag i november kan torget kännas ödsligt. Men för östersundarna är det ändå platsen där historia, vardag och fest möts – stadens pulserande mittpunkt.

Foton tillhandahålls av Föreningen Gamla Östersund

Stortorget i Östersund anlades 1786 i samband med stadens grundande av Gustav III och var från början sankmark och kålgårdar som torrlades och fylldes ut. Torget blev tidigt en handelsplats och från 1798 hölls Gregoriemarknaden här efter att ha flyttats från Frösön, vilket gjorde torget till ett centrum för regional handel under 1800-talet. Vid torget låg även stadens första fängelse mellan 1800 och 1826. Under 1900-talet användes torget för torghandel, busstrafik och parkering. I dag fungerar Stortorget som en öppen plats för evenemang, konserter och marknader och utgör ett centralt inslag i stadens offentliga liv.